Hudens mikroflora: så fungerar hudfloran och varför den är viktig
Det pratas mycket om hudens mikroflora och om nya begrepp som probiotisk hudvård när det gäller att vårda huden. Men vad är det egentligen som händer i hudens mikrobiom, och varför spelar det en så central roll i vår hudvård? Här går Sara, vår expert inom hudvård, igenom de frågorna och förklarar varför det är viktigt att ta hänsyn till mikrofloran när du väljer hudvårdsprodukter.
I västvärlden råder en epidemi av hudallergier, och under de senaste 5-10 åren har hudallergierna ökat avsevärt. Flera miljöfaktorer bidrar till försämringen, men studier har framför allt kopplat den till den ökande användningen av syntetiska ingredienser i modern kosmetika och hur de kan påverka vår mikroflora.
Vad är hudens mikroflora?
Huden är kroppens största organ och rymmer en enormt mångfaldig flora av mikrober. Huden är hem åt uppskattningsvis 1012 mikroorganismer. De här miljarderna mikroorganismer, bland annat bakterier, svampar, protister och virus, utgör det så kallade hudmikrobiomet. Hudmikrobiom, mikroflora och mikrobiom beskriver alltså samma sak, och ibland talar man också om hudflora.
Det är känt att mikroorganismerna är fler än kroppens egna celler: det finns cirka 30 biljoner kroppsceller jämfört med 39 till 100 biljoner mikroorganismer. Huden täcker en yta på cirka två kvadratmeter, och den genomsnittliga mikrobiella tätheten uppskattas till 106 per kvadratcentimeter.
Vilka mikroorganismer finns i hudfloran?
De senaste årens framsteg inom forskningen ger oss större förståelse för vilka mikroorganismer som finns på människans hud. Staphylococcus, Corynebacterium och Propionibacterium är de dominerande bakteriesläktena på huden. Bland jästsvamparna är Pityrosporum ovale och Candida spp. vanligast.1
Sammansättningen av mikroorganismer varierar mycket. I studier där man försöker kartlägga människans mikrobiom konstaterar man i princip att varje individs mikroflora är "nästan unik". Vissa studier har visat att försökspersonernas bakteriesammansättning är mer lik mellan olika platser på den egna kroppen än mellan olika människor, men andra studier motsäger det.
Forskning visar, på samma sätt som för magtarmfloran, att en persons genetiska sammansättning spelar roll för hur mikrofloran ser ut.2 Mikrofloran skiljer sig också oerhört mycket mellan olika platser på kroppen. Man brukar till exempel säga att mikrofloran på en torr armbåge och på en oljig panna skiljer sig lika mycket som en tropisk djungel från en torr öken.3
Vikten av mångfald
En stor variation av olika organismer leder alltid till ett friskt ekosystem. Det synsättet finns i naturen i stort, och vi kan tillämpa detsamma på vår hud. Hud som inte påverkats av den moderna civilisationen, så kallad grottmanshud eller "caveman skin", skilde sig mycket från västerländsk hud. Grottmanshuden hade en otrolig mångfald av bakterier.
Ju mindre ett samhälle hade exponerats för moderna metoder, desto större var mångfalden på huden. Det är ett tydligt bevis på att miljöfaktorer i den utvecklade världen skadar vår hud.4
Yellowstone: ett exempel på hur känslig balansen är
Vi använder ofta en parallell till Yellowstone Park för att förklara vikten av mångfald i ekosystem. Där återinförde man vargar 1995-1996, efter att tidigare ha tagit bort dem. Vargarna hade varit en naturlig del av parken fram till 1926, då man officiellt dödade en stor del av vargpopulationen eftersom de hade tagit över.
Men när man började döda vargarna startade en kaskad av reaktioner som till slut fick förödande konsekvenser. Floder ändrade riktning, och vissa djurarter ökade dramatiskt, till exempel björn, bäver och örn, medan andra djur minskade. På 90-talet var parken en av de mest överbetade parkerna i väst. Man förstod att man var tvungen att återinföra vargarna.
Exemplet med vargarna belyser ett mycket viktigt koncept: att tillföra eller ta bort bara ett litet antal arter leder till icke-linjära förändringar i ekosystemet. Utrotningen och den följande återintroduktionen av en enda art (av många tusen) i Yellowstone orsakade omfattande och djupt rotade förändringar i hela parken. Samma "känsliga balans" finns på huden.
Vad gör mikrofloran på huden?
Majoriteten av mikroorganismerna som lever på huden är ofarliga eller nyttiga, och de spelar en viktig roll i vårt immunförsvar. Relationen är "ömsesidigt symbiotisk", vilket innebär att både värden och mikroberna gynnas. Mikroberna är en del av hudbarriären, och tillsammans med vårt medfödda immunförsvar skapar de det försvar som behövs för att hålla huden frisk.
Sebumets roll för en frisk mikroflora
Vi kan betrakta vattnets förmåga att tränga genom hudens yta som en av de mest avgörande funktionerna som gör mänskligt liv möjligt. Hudbarriären är en högeffektiv och självläkande yta som är utformad för att "hålla det inre på insidan och det yttre på utsidan". Huden skyddar mot olika faror: kemiska (irriterande ämnen), fysiska (UV-strålning) och biologiska (patogener eller insekter).5
Sebum är fettet som hudens talgkörtlar producerar, och det spelar en viktig roll för hur vår hudmikroflora formas. Det skapar en skyddande, något sur film som fungerar som en barriär mot skadliga ämnen. Barriären är särskilt effektiv mot alkaliska ämnen, som bakterier och virus, som annars skulle kunna tränga in i huden.
Mångfalden i hudens mikrobiom är kopplad till variationer i sebum- och fuktnivåer över olika delar av ansiktet. Särskilt P. acnes, en anaerob bakterie, kan bryta ned sebumets triglycerider till fria fettsyror (FFA) på hudens yta. Den bakterieaktiviteten ökar inte bara mängden FFA, utan ändrar även sammansättningen av sebum.
Förändringarna kan leda till överproduktion av hudceller och långvarig inflammation, vilket främjar tillväxten av sjukdomsframkallande mikrober och bidrar till tillstånd som akne. Därför är det viktigt att reglera mängden sebum som huden producerar, framför allt vid akne.
Sebum fungerar också som bärare av antioxidanter och antimikrobiella peptider, som cathelicidin, psoriasin, dermcidin och human hBD-2. Dessutom förstärker vissa fettsyror i sebum, som linolsyra, palmitinsyra och oleinsyra, hudens antimikrobiella förmåga mot P. acnes. Andra ämnen i sebum, som laurinsyra och sapiensyra, har också antimikrobiella egenskaper. Därför är det å andra sidan så viktigt att hitta en balans och inte tvätta bort för mycket av hudens eget sebum.6
Mikroflora och hudinflammationer
När huden är frisk trivs våra mikroorganismer. Störningar, så kallad dysbios, kan uppstå när sammansättningen av hudbakterier förändras, och det kan driva vissa inflammatoriska hudsjukdomar. Många tror att bakterier är dåliga eller farliga, men problemet är alltså inte mikroorganismerna i sig, utan att vi har rubbat mikrofloran.
Dysbios har kopplats till många sjukdomar, bland annat akne, eksem, rosacea, psoriasis, fotsvamp, ringorm och hudcancer.7
Hudterapeutens syn på hudvård och mikrofloran
Vi behöver sluta förstöra hudens komplexa mikroflora och i stället jobba tillsammans med huden. Det är nyckeln till en frisk hud! Läs gärna vidare om vilka ämnen som kan skada mikrofloran och hur vi kan välja hudvård som gynnar den. Ett bra ställe att börja är inlägget om kemikalier i hudvård.
Referenser
1. Białoń M, Krzyśko-Łupicka T, Nowakowska-Bogdan E, Wieczorek PP. Chemical Composition of Two Different Lavender Essential Oils and Their Effect on Facial Skin Microbiota. Molecules. 2019 Sep 8;24(18):3270.
2. Wallen-Russell, C.; Wallen-Russell, S. Meta Analysis of Skin Microbiome: New Link between Skin Microbiota Diversity and Skin Health with Proposal to Use This as a Future Mechanism to Determine Whether Cosmetic Products Damage the Skin. Cosmetics 2017, 4, 14.
3. Grice EA, Kong HH, Conlan S, Deming CB, Davis J, Young AC; NISC Comparative Sequencing Program; Bouffard GG, Blakesley RW, Murray PR, Green ED, Turner ML, Segre JA. Topographical and temporal diversity of the human skin microbiome. Science. 2009 May 29;324(5931):1190-2. doi: 10.1126/science.1171700. PMID: 19478181; PMCID: PMC2805064.
4. Wallen-Russell, C.; Wallen-Russell, S. Meta Analysis of Skin Microbiome: New Link between Skin Microbiota Diversity and Skin Health with Proposal to Use This as a Future Mechanism to Determine Whether Cosmetic Products Damage the Skin. Cosmetics 2017, 4, 14. ↩︎
5. Broadhead R, Craeye L, Callewaert C. The Future of Functional Clothing for an Improved Skin and Textile Microbiome Relationship. Microorganisms. 2021 May 31;9(6):1192. doi: 10.3390/microorganisms9061192. PMID: 34073029; PMCID: PMC8226598. ↩︎
6. Lovászi M, Szegedi A, Zouboulis CC, Törőcsik D. Sebaceous-immunobiology is orchestrated by sebum lipids. Dermatoendocrinol. 2017 Oct 17;9(1):e1375636. ↩︎
7. Wallen-Russell, C. The Role of Every-Day Cosmetics in Altering the Skin Microbiome: A Study Using Biodiversity. Cosmetics 2019, 6, 2.
Vanliga frågor om hudens mikroflora
Vad är hudens mikroflora?
Hudens mikroflora, eller hudmikrobiomet, är alla mikroorganismer som lever på huden, bland annat bakterier, svampar, protister och virus. De är fler än kroppens egna celler.
Vad gör mikrofloran på huden?
De flesta mikroorganismer på huden är ofarliga eller nyttiga. De är en del av hudbarriären och skapar tillsammans med det medfödda immunförsvaret det försvar som behövs för en frisk hud.
Varför är mångfald viktigt för hudens mikroflora?
En stor variation av organismer ger ett friskt ekosystem, på huden precis som i naturen. Hud som inte påverkats av den moderna civilisationen har en mycket större mångfald av bakterier än västerländsk hud.
Vad är dysbios?
Dysbios är en störning som uppstår när sammansättningen av hudbakterier förändras. Det har kopplats till bland annat akne, eksem, rosacea och psoriasis.
Varför ska man inte tvätta bort för mycket sebum?
Sebum bildar en skyddande, något sur film på huden och bär på antioxidanter och antimikrobiella ämnen som skyddar huden. Därför är det viktigt att inte tvätta bort för mycket av hudens eget sebum.
