Hormonstörande ämnen i hudvård: är vi så skyddade som vi tror?

Vi köper kosmetika för stora summor varje år. I Sverige var siffran 16,4 miljarder kronor år 2014, och den ökar ständigt. När inlägget skrevs 2018 använde vi i genomsnitt cirka 13 produkter per dag. Vi tror att de är säkra och hälsosamma eftersom de går att köpa här i Sverige. Men är vi så skyddade som vi tror? Är den hudvård vi köper hälsosam, och hur påverkar den miljön? Och vad säger egentligen lagstiftningen om hormonstörande ämnen i hudvård och andra kemikalier i kosmetika?

Vad räknas som kosmetika?

Många tror att kosmetika betyder smink, men som kosmetika räknas också schampo, balsam, hårstylingprodukter, deo, hårfärg, peeling, parfym, tandkräm och så vidare. Det vill säga alla hygien- och skönhetsprodukter.

Hur säkra är ingredienserna i kosmetika?

Enligt kosmetikaförordningen ska alla produkter som säljs inom EU, alltså även i Sverige, ha en innehållsförteckning: en lista över alla ingredienser som produkten innehåller. Det är jättebra, men tyvärr saknas kunskap om väldigt många av de ingredienser som används i kosmetika. Man vet alltså inte om ämnet kan vara hormonstörande, cancerframkallande eller miljöskadligt.

Ingredienserna ska registreras i REACH

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) är EU:s kemikalieförordning, och enligt den ska ämnen registreras och utvärderas. Enligt de siffror som fanns 2018 var bara cirka 10 till 20 procent av alla ingredienser som används inom EU registrerade, vilket var helt sanslöst dåligt! Naturskyddsföreningen beräknade då att vi i den takten skulle ha tillräcklig kunskap om dagens ämnen om tjugotusen år. Processen behövde alltså gå mycket snabbare, särskilt som det då tillverkades en ny kemikalie var tredje sekund.

Brister i kosmetikalagstiftningen

Det är fantastiskt att vi har en lagstiftning som reglerar en massa saker för att försöka se till att produkterna på hyllorna är säkra. Tyvärr finns det brister som behöver åtgärdas.

Den största bristen är att det inte finns krav på att alla ingredienser i en produkt ska testas för negativa effekter på hälsa och miljö. Hormonstörande ämnen har till exempel fallit mellan stolarna. När inlägget skrevs i början av 2018 fanns det ingen fastslagen definition av dem inom EU. Sedan 2018 finns det en EU-definition för bekämpningsmedel och biocider, och sedan 2023 finns hormonstörande egenskaper som egna faroklasser i EU:s regler för klassificering och märkning. Att vissa ämnen misstänks vara hormonstörande räcker inte för att kunna kräva att de tas bort ur produkterna.

En annan brist är att det inte finns specifika krav på vilka tester som ska göras på produkterna. Det är upp till producenten att avgöra, och då blir det självklart en ekonomisk fråga. Man kan tycka att det borde vara bestämt vilka tester som ska göras beroende på vilken produkt det gäller.

När det gäller ingrediensernas säkerhet hänvisar kosmetikalagstiftningen till REACH. Det låter ju fint, men när vi vet att bara 10 till 20 procent av ämnena var registrerade där 2018, vad hjälper det då?

SIN-listan: ersätt med bättre alternativ

SIN-listan (Substitute It Now) är en databas som ska stödja REACH. Listan grupperar ingredienser i kategorier så att ämnena kan utvärderas snabbare. Den bygger på teorin att ämnen som liknar varandra kemiskt borde bete sig ungefär lika och ha liknande effekt på människa och miljö.

Ingen myndighet godkänner kosmetika

Läkemedelsverket är den myndighet som gör tillsyn av producenterna i Sverige, men det är inget godkännande organ, som många tror. Produkterna som hamnar på hyllorna behöver alltså inte vara godkända av någon myndighet. Läkemedelsverket lägger det ansvaret på producenten, och det är producenten som ska se till att produkten är säker att använda.

Producenten följer kosmetikalagstiftningens hänvisningar, som i sin tur hänvisar till REACH. Därför är produkterna som hamnar på våra hyllor inte tillräckligt säkra!

Ifrågasätt leverantörerna och bli medveten

Eftersom verkligheten ser ut så här blir det viktigt att du som konsument ifrågasätter. Ifrågasätt de tvivelaktiga ingredienserna: vad är det för konserveringsmedel? Hur är det producerat? Ju fler obekväma frågor du ställer, desto högre krav ställer du på leverantören.

Även om de inte kan svara tillfredsställande på din fråga har du sått ett frö hos dem, och ju fler som frågar, desto mer tvingas de att tänka om och byta ut. Fråga på vilket sätt produkten kan vara hälsosam hudvård när den innehåller X antal ämnen som till exempel är misstänkt allergiframkallande eller hormonstörande.

Vill du pusha branschen i rätt riktning: köp det du vill stödja! Ju högre försäljningssiffror till exempel tillsatsfri och miljövänlig hudvård visar, desto mer intressant blir det för de stora jättarna. Ditt köp gör skillnad, så konsumera medvetet!

Skadliga ämnen i kosmetika att se upp med

Allergiframkallande ämnen

Konserveringsmedel är den grupp ämnen i kosmetika som oftast ger eksem. Särskilt allergiframkallande är till exempel methylisothiazolinone (MI) och methylchloroisothiazolinone (MCI), som finns i bland annat hårschampon och hårfärg. I hårfärg är det också vanligt med ämnet PPD (p-phenylenediamine), som kan orsaka allergi vid hudkontakt.

Det finns också andra ämnen än konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande, till exempel parfymämnen. Det kan gälla både naturliga parfymämnen från eteriska oljor och syntetiska som skapats i labb. Enligt de siffror som fanns 2018 är det dock bara 1 till 3 procent som är allergiska mot parfym.

Här gäller det att känna efter. Tål du inte doft ska du självklart undvika den och välja oparfymerad hudvård. Tål du den kan till exempel de naturliga eteriska oljorna göra mycket nytta terapeutiskt. De syntetiska doftämnena ska du däremot absolut undvika. Läs mer om allergena doftämnen i hudvård.

Misstänkt hormonstörande ämnen i hudvård och kosmetika

Misstänkt hormonstörande ämnen finns i många olika kategorier, till exempel:

• doftfixerande ftalater i syntetisk parfym och doftolja
• antioxidanterna BHT och BHA
• vissa UV-filter i solskydd (titta efter ord som slutar på ”…cinnamate”)
• vissa typer av parabener
• PFAS, som du kan läsa mer om längre ner

Miljöskadliga ämnen i kosmetika

Silikoner och siloxaner hör till de ämnen som tar väldigt lång tid att brytas ner i naturen. Leta efter ord i innehållsförteckningen som slutar på ”…cone” och ”…siloxane”.

Mikroplaster är en annan kategori: små plastkulor som finns i till exempel peelingar och rakgel. De stör ekosystemen, och man har till exempel sett att de stressar fiskar och kan påverka deras beteende, så att yngel hellre äter plasten än plankton.

Högfluorerade ämnen i kosmetika: PFAS

Hit hör till exempel PTFE, Polytef, perfluor och ämnen som börjar på ”poly” och slutar på ”fluor”. De här ämnena är både miljöskadliga och hälsoskadliga, så de får en egen kategori. De finns i till exempel brandskum, fettavvisande material (som pizzakartonger och micropopcornpåsar) och smutsavvisande material (som behandlade kläder), men även i kosmetika. PFAS kopplas till leverskador och kan påverka immunförsvaret och hormonsystemet.

Så väljer du en hälsosammare hudvård

Försök att konsumera mer medvetet. Var inte en naiv konsument som tror att allt är granskat och godkänt, för tyvärr ser verkligheten inte ut så. Vi behöver bli mer som detektiver och ställa krav!

Välj en hudvård med så få och så naturliga ingredienser som möjligt. När det gäller miljövänlig hudvård gillar jag principen ”det naturen har skapat kan naturen bryta ner”. Välj så naturliga ingredienser som möjligt som är ekologiskt odlade, så sparar vi mest på naturen.

När det gäller hälsosam hudvård: vill du ha den allra skonsammaste hudvården väljer du oparfymerat och ingredienser som du vet att du klarar av. En tumregel kan vara att det du kan äta kan du smörja på huden. Det gäller inte allt, men för mig som förespråkar hudvård baserad på ekologiska råvaror fungerar det utmärkt i de flesta fall.

Eteriska oljor, som vi använder för doftsättning, ska dock inte ätas. Däremot är de alldeles förträffliga för att ge en terapeutisk effekt när de används utvärtes, så länge du inte är allergisk mot parfymämnen. Då väljer du vår doftfria serie.

Sara i podden Oredigerad

Sara Nomberg, som skriver blogginläggen på Organics by Sara, har medverkat i podden Oredigerad med Maya & Ivan och pratat om just det här ämnet.

Läs vidare

• Om miljöskadliga silikoner: Silikoner i hudvård
• Om innehållet i solskydd: Sanningen om solskydd
• Naturskyddsföreningens bakgrund till rapporten Hygienbubblan
• Naturskyddsföreningens rapport Hygienbubblan
• Naturskyddsföreningen om PFAS i smink
• REACH-kandidatförteckningen, en lista med särskilt farliga ämnen som inte bara gäller kosmetika
• Läkemedelsverket om vad som gäller för producenter och importörer av kosmetiska produkter
• Läkemedelsverket om allergirisk i hårfärg
• Organics by Saras syn på greenwashing och ekologisk hudvård

Vanliga frågor om skadliga ämnen i kosmetika

Vad räknas som kosmetika?

Inte bara smink. Schampo, balsam, hårstylingprodukter, deo, hårfärg, peeling, parfym och tandkräm räknas också som kosmetika, alltså alla hygien- och skönhetsprodukter.

Godkänns kosmetika av någon myndighet?

Nej. Läkemedelsverket gör tillsyn av producenterna i Sverige men godkänner inte produkterna. Det är producenten som ansvarar för att produkten är säker att använda.

Vilka ämnen i kosmetika är misstänkt hormonstörande?

Bland annat doftfixerande ftalater i syntetisk parfym och doftolja, antioxidanterna BHT och BHA, vissa UV-filter i solskydd, vissa typer av parabener och högfluorerade ämnen (PFAS).

Hur väljer man en hälsosam hudvård?

Välj hudvård med så få och så naturliga ingredienser som möjligt, gärna ekologiskt odlade. Vill du ha den allra skonsammaste hudvården väljer du oparfymerat och ingredienser som du vet att du klarar av.