Finnar av stress: så påverkar stress akne

Kan man få finnar av stress? Stress har länge misstänkts kunna utlösa eller förvärra akne, och det finns flera mekanismer som kan förklara kopplingen. Här går vi igenom hur stress påverkar kroppens nervsystem och hur det i sin tur kan påverka akne. Vi tittar på hudens receptorer och hur huden reagerar på sin omvärld, hur kortisol och cytokiner driver inflammation i huden och varför en balanserad mikroflora är viktig.

Akne: ett komplext samspel mellan hud och nervsystem

Akne är en av de vanligaste hudsjukdomarna. Det är en multifaktoriell och komplex sjukdom som har sitt ursprung i talgproduktionen. Flera faktorer påverkar talgproduktionen, till exempel ärftlighet, hormoner, fettets sammansättning, störningar i keratiniseringen, inflammatoriska signaler och reglerande neuropeptider.

Även om emotionell stress länge har misstänkts utlösa eller förvärra akne har dess påverkan på hur svår aknen blir främst underskattats, tills studier gav nya data om de mekanismer och faktorer som kan vara inblandade.

En viktig sak att notera är att det har gjorts relativt få studier som undersöker stress som en möjlig orsak till akne eller förvärrad akne. Fler studier har fokuserat på stress och psykisk ohälsa som uppstår som en följd av akne. Området är alltså inte färdigutforskat, och det behövs fler studier för att förstå den här komplexa mekanismen.

Stress sätter kroppen i fight or flight-läge

Stress aktiverar kroppens ”fight or flight”-svar, en evolutionär mekanism som förbereder oss för att hantera hotfulla eller farliga situationer. När vi utsätts för stress frisätts ett antal hormoner, bland annat kortisol och adrenalin. De utlöser en rad fysiologiska och psykologiska reaktioner som hjälper oss att reagera på hot. När vi stressar i dag är det inte för att vi blir jagade av ett lejon på savannen, men vår kropp reagerar på samma sätt.

Kopplingen mellan nervsystemet och huden

Nervändarna i huden ger oss förmågan att känna och reagera på vår omvärld. De här receptorerna är en del av vårt sensoriska system och spelar en avgörande roll för vår överlevnad och för hur vi samspelar med vår miljö.

Nervändar i huden, även kallade hudreceptorer eller sensoriska nervändar, reagerar på olika sensoriska stimuli från omvärlden och från kroppens inre miljö. Deras huvudsakliga uppgift är att föra över sensorisk information till hjärnan, så att vi kan känna och reagera på olika fysiska, kemiska och termiska förändringar.

Hudens receptorer

• Smärtreceptorer: De här nervändarna reagerar på skadliga eller smärtsamma stimuli, till exempel brännskador, snitt, tryck eller andra skadliga situationer. De skickar signaler till hjärnan som varnar oss för smärta och sätter igång reaktioner som ska skydda kroppen från skada.
• Tryckreceptorer: De här receptorerna reagerar på tryck och beröring. De känner när något vidrör huden och skickar signaler till hjärnan som hjälper oss att känna och lokalisera beröringen.
• Temperaturreceptorer: De här nervändarna känner av temperaturförändringar, som värme och kyla. De ger information till hjärnan så att vi kan känna om det är varmt eller kallt och anpassa oss efter det.
• Övergripande känselreceptorer: De här receptorerna hjälper oss att känna strukturer, texturer och vibrationer. De ger en djupare uppfattning om vår omgivning och om det vi vidrör.

Därför kan stress ge finnar

Stress, akne och inflammation i huden

När nervändarna i huden uppfattar stress kan de frisätta signalsubstanser (neuropeptider). Neuropeptiderna kan påverka inflammatoriska processer i huden och öka produktionen av inflammatoriska cytokiner.

Cytokiner i huden är proteiner som fungerar som signalämnen och reglerar immunsystemet och inflammationen i huden. De spelar en avgörande roll när huden ska svara på infektioner, skador och andra hot mot hudens hälsa. Cytokiner styr också processer som sårläkning, immunsvar och kommunikation mellan hudcellerna. De kan vara proinflammatoriska eller antiinflammatoriska och är viktiga för att upprätthålla hudens funktion och hälsa.

När stress frisätter neuropeptider, som i sin tur ökar de inflammatoriska cytokinerna, kan inflammationen i huden öka, alltså kan aknen öka. Det här är en teori som förklarar den inflammatoriska delen av akne.

Stress, kortisol och talgproduktion

Stress kan påverka talgkörtlarna i huden genom att kortisolnivåerna påverkas. Kortisol stimulerar talgkörtlarna att producera mer talg (sebum eller olja). Det är en del av kroppens svar på stress och anses vara en evolutionär mekanism som förbereder huden på att hantera fysiska skador eller uttorkning.

Det är det här överskottet av talg som kan bidra till att porerna täpps till och att finnar bildas. På så sätt kan stress alltså bidra till fler pormaskar och till att finnar uppstår.

Kortisol kan också samverka med andra hormoner, bland annat könshormoner som androgener. Det kan leda till ökad androgenaktivitet, som i sin tur också kan stimulera talgproduktionen.

Stress och hudens mikroflora

Hudens mikrobiom består av en komplex samling bakterier och andra mikroorganismer som naturligt lever på huden. Stress kan orsaka obalans i mikrobiomet genom att påverka mikroorganismernas sammansättning och mångfald. Obalansen kan göra huden mer mottaglig för patogena bakterier som kan orsaka akne och andra hudproblem.

Inflammation och förtida åldrande

Det finns ett begrepp som heter ”inflammaging”. Det syftar på den inflammation vi har i huden och hur den bidrar till oxidativ stress i huden. Den oxidativa stressen ger fria radikaler som attackerar hudcellerna och leder till förtida åldrande i huden.

Därför pratar man om att antioxidanter är en av de bästa ingredienserna du kan tillsätta i hudvården (och även få i dig via kosten), eftersom de binder upp de fria radikalerna. Då kan de inte längre skada huden.

Avkoppling är en viktig pusselbit

Avkoppling spelar en viktig roll när det gäller att hantera akne och ge den möjlighet att läka i en stressad värld. Läkning av inflammation i huden handlar inte bara om stress, men stress är en viktig pusselbit av många. Att balansera upp den stressiga vardagen med avkoppling ger också bättre hälsa överlag, inte bara för huden.

Akne och stress hänger ihop

Det finns alltså en komplex koppling mellan nervsystemet i huden och de biologiska processer som orsakar akne. Stress och psykologiska faktorer kan påverka och förvärra akne genom att påverka de här nervsystemrelaterade faktorerna i huden.

Att hantera sina stressnivåer är därför en viktig del i att hålla huden frisk. Med avkopplingstekniker, stresshantering och en helhetssyn som främjar både psykisk och fysisk hälsa kan du arbeta för att minska stressens negativa inverkan på huden.

Blir besvären inte bättre, eller om du är osäker, kontakta vårdcentralen eller en hudläkare.

Referenser

The Impact of Psychological Stress on Acne, Jović et al. Acta Dermatovenerol Croat 2017;25(2):133-141

Sebaceous-immunobiology is orchestrated by sebum lipids, Lovászi et al. (2017) Dermato-Endocrinology, 9:1, DOI: 10.1080/19381980.2017.1375636

Vanliga frågor om finnar av stress

Kan man få finnar av stress?

Stress kan bidra till finnar. Kortisol får talgkörtlarna att producera mer talg som kan täppa till porerna, och nervändar i huden kan frisätta ämnen som ökar inflammationen. Det finns dock relativt få studier, så mer forskning behövs.

Varför får man finnar?

Akne har sitt ursprung i talgproduktionen, som påverkas av flera faktorer: ärftlighet, hormoner, fettets sammansättning, störningar i keratiniseringen, inflammatoriska signaler och neuropeptider. Stress kan förvärra akne.

Hur påverkar kortisol huden?

Kortisol stimulerar talgkörtlarna att producera mer talg. Överskottet kan täppa till porerna och ge pormaskar och finnar. Kortisol kan också öka androgenaktiviteten, som i sin tur stimulerar talgproduktionen.

Vad kan man göra mot stressfinnar?

Hantera stressen med avkoppling och stresshantering, som en del av en helhetssyn på både psykisk och fysisk hälsa. Stress är inte den enda orsaken till inflammation i huden, men en viktig pusselbit.