Solskydd: sanningen om SPF, solfilter och sunda solvanor

När sommaren äntligen når Stockholm och solen kommer fram blir det aktuellt med solskydd. Därför tänkte jag: vad passar bättre än att skriva om hur solskydd fungerar, vilka alternativ som finns och vad jag som ekologisk hudterapeut rekommenderar?

Solens strålar: UVA, UVB och UVC

Solens strålning innehåller UV-strålning (ultraviolett strålning). När solen träffar huden sätts bildningen av vårt pigment melanin igång, och det är det som gör att vi blir bruna när vi solar. Ju mer melanin du har, desto bättre skydd får du mot solen. Därför får vi mer och mer skydd ju längre vi är i solen. Fiffigt, va?

Strålningen består till 90 % av UVA, och resten är UVB. Både UVA och UVB stimulerar bildningen av melanin (pigmentet) och ger rodnad i huden, men det är mest UVB som står för rodnaden. UVA tränger längre ner i huden än UVB, kan också passera genom glasrutor och anses vara en starkt bidragande faktor till hudcancer. Solen sänder även ut UVC, men den strålningen når inte jorden, eftersom ozonskiktet absorberar den.

Alla kan dock bränna sig om de inte är försiktiga. Solen är som starkast mellan klockan 11 och 15. Brukar du bränna dig rekommenderar jag inte att du ligger i solen då. Olika personer tål olika mycket sol. Är du blek och brukar bränna dig, skydda dig hellre med kläder än med solskydd.

Vad betyder solskyddsfaktor (SPF)?

Det finns olika typer av solskydd som skyddar huden mot att bränna sig. Solskyddsfaktorn anger hur många gånger längre du kan vistas i solen. SPF 15 gör till exempel att du kan vara i solen 15 gånger längre. Det högsta solskyddet som säljs är SPF 50+.

Man pratar också om hur mycket UVB som inte filtreras bort. SPF 2 släpper till exempel igenom 50 % av UVB-strålningen, medan SPF 10 släpper igenom 10 %. SPF 30 släpper igenom ungefär 3 %.

Fysikaliskt och kemiskt solskydd: så skiljer de sig

I solskyddsprodukter används två sorters solfilter.

Fysikaliska solfilter

Fysikaliska, eller partikulära, solfilter används i naturliga och ekologiska solskydd. De består av mineraler (titaniumdioxid) och fungerar genom att lägga sig som en hinna ovanpå huden och reflektera solens strålar.

Sedan den 22 april 2016 är zinkoxid återigen tillåtet att använda som fysikaliskt solfilter i solskyddsprodukter.

Kemiska solfilter

Kemiska solfilter används i konventionella solskydd. De kemiska ämnena absorberar UV-strålningen och gör den ofarlig genom en omvandling, alltså en kemisk reaktion.

Varför ska jag välja ekologiskt eller naturligt solskydd?

Även om jag tycker att det låter lite läskigt att ett kemiskt solfilter tränger ner i huden och skapar kemiska reaktioner, är det faktiskt de andra ingredienserna i konventionella solkrämer som jag vill undvika.

Alla har någon gång tyckt att de får finnar av sitt solskydd, och jag är en av dem. Min hy blev alltid kaos när jag smorde in mig med konventionella solskydd (innan jag "blev eko"). Ofta beror det på de mjukgörande ämnen som tillsätts. I många fall är det mineraloljor och silikoner, som lägger sig som ett hölje på huden och täpper till. Inte särskilt bra för min hud, som har en ganska aktiv talgproduktion (blandhy). Har du också lätt för att få finnar kan du läsa mer om solskydd för akne och finnar.

Är solkräm farligt?

Konventionella solskydd innehåller dessutom ofta starka konserveringsmedel (parabener) som har varit mycket omdebatterade. Man misstänker att vissa parabener kan ge störningar i hormonsystemet. Men eftersom man inom EU och internationellt länge inte hade fastställt kriterier för hur hormonstörande ämnen ska definieras, har det varit svårt att studera vetenskapligt. Därför har gränserna för koncentrationen av vissa parabener skärpts. Sedan 2018 finns det en EU-definition för bekämpningsmedel och biocider, och sedan 2023 finns hormonstörande egenskaper som egna faroklasser i EU:s regler för klassificering och märkning.

Tills man har kommit fram till om det är farligt eller inte undviker jag de här ämnena. Det känns inte säkert för mig att använda ett ämne bara för att ingen har hunnit bevisa att det är farligt. Jag vill veta att det är säkert.

Solskydd jag kan rekommendera

Inom ekologisk hudvård får du ett solskyddsfilter som inte tränger ner i huden, och de ekologiska märkena delar också min syn på övriga ingredienser, som jag vill ska vara ekologiska när det går att få tag på. Jag rekommenderar solskydd med fysikaliska, alltså mineraliska, filter. Vi säljer inte solskydd i dag, men ett märke jag kan rekommendera är Eco Cosmetics, som har sololja och solgel. Eco Cosmetics säljer även krämer upp till SPF 50.

Inom ekologisk hudvård pratar man också om så kallade naturliga solskydd. Det sägs till exempel att jojobaolja har SPF 4, kokosolja SPF 15 och hallonfröolja SPF cirka 30. Det är inga bevisade teorier, så brukar du bränna dig rekommenderar jag att du håller dig till solfilter med en beprövad effekt.

Nanopartiklar i solskydd

Eftersom fysikaliska solskyddsfilter lägger sig på ytan blir huden ofta lite vitaktig, något som konsumenterna inte uppskattade. Nanopartiklar infördes då som en lösning på problemet. Nanopartiklar är väldigt små partiklar, så krämen sjunker lättare in i huden och huden blir inte vit när du smörjer in dig.

Många är skeptiska till nanopartiklar i hudvård och solskydd, och jag är en av dem. Att något litet kan tränga in i huden känns obekvämt, särskilt som det inte har gjorts långtidsstudier på hur nanopartiklar påverkar vår hälsa. Jag tillämpar försiktighetsprincipen här och undviker det som jag inte är säker på är okej.

På hudvårdsproduktens förpackning kan du se om ämnet är i nanopartikelstorlek eller inte. Då står det till exempel titaniumdioxid (nano) i innehållsförteckningen. Obs! Eco Cosmetics solskydd innehåller inte titaniumdioxid i nanopartikelstorlek, så där kan du vara lugn. De har i stället valt att tillsätta färgade oljor i orange ton, så att varken gelen eller oljan ger en vit hinna. I stället är den transparent åt det orange hållet. Superfint, och det ger även lite lyster.

Solskydd för barn

Barns hud är känsligare än vuxnas och bränner sig lättare. För att undvika det skyddas barn med kläder, och de rekommenderas att undvika sol under det första levnadsåret. Därefter rekommenderas SPF 50. Eco Cosmetics har även solskydd för baby och barn i SPF 50+.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska barn skyddas med kläder, hatt och solglasögon. Kläderna ska vara tätt vävda, sitta löst och vara torra. Reser ni till länder med stark sol är behovet av att skydda med rätt kläder ännu större. Det finns särskilda solskyddskläder med UPF-värden. Sikta på UPF 40+, vilket betyder mycket bra skydd mot solen.

Undvik solen mitt på dagen, särskilt mellan klockan 11 och 15. Du kan titta på din skugga: är den kortare än du själv är solen stark.

Ha gärna extra solskydd när du är gravid, eftersom det är vanligt att få pigmentförändringar under graviditeten.

Solen ger oss D-vitamin

Solen är inte bara ond. Den ger oss också välbehövligt D-vitamin. När solens energi träffar huden startar processer i huden som gör att vi bildar D-vitamin. Man räknar med att vi behöver vara i solen 15-30 minuter, när vi visar händer, överarmar och ansikte, för att bilda tillräckligt med D-vitamin. D-vitamin behövs för att stärka skelettet och immunförsvaret.

Förbered din hud för solen

Med enkla medel kan du förbereda huden inför sommaren och solens strålar. Här är mina bästa tips:

• Håll huden välsmord. En hud med bra nivåer av fett och fukt skyddar sig bättre mot alla yttre påfrestningar, så undvik torr hud! Tvätta skonsamt med olja (Deep Cleansing Oil), fukta med hydrolat eller ansiktsvatten (Hydrating Face Mist) och mjukgör med ansiktsolja. Har du känslig hud, välj den doftfria Sensitive-serien.
• Betakaroten. I hälsokostbutiker kan du köpa betakaroten. Betakaroten är ett förstadium till vitamin A och finns bland annat naturligt i morötter. Kapslar eller tabletter med betakaroten innehåller ofta även antioxidanter, till exempel E-vitamin, som skyddar mot fria radikaler. En del upplever att betakaroten hjälper mot soleksem och ger ett solskydd inifrån. Dessutom blir du lite brun på köpet. Du kan köpa allt från 12 mg till 50 mg betakaroten. Går soleksemet inte över ska du kontakta vårdcentralen.
• Solskydd. Smörj in huden 30 minuter innan du går ut i solen. Välj gärna ekologiskt solskydd. Läs mer om varför du ska välja ekologiskt solskydd.

Mitt viktigaste råd: gå in i skuggan

Mitt absoluta råd till dig är: känner du att det bränner och hettar mycket i huden, gå in i skuggan. Smörj inte på ett extra lager solskydd och ligg kvar. Det är inte hälsosamt för huden. Risken är stor att du bränner dig, och ju mer du bränner huden, desto större är risken för hudcancer.

Solvanorna i dag är rätt absurda, tycker jag. Huden förlorar stora mängder fukt när man solar, och kvar blir en torr och fnasig hud som ofta kliar. Det är inte bra för huden, så återfukta ordentligt och sola med vett. Bränner det? Då är det inte okej. Gå ur solen.

Har du några frågor? Hör gärna av dig via kontaktsidan, och glöm inte: sola sunt! /Sara

Vanliga frågor om solskydd

Vad betyder solskyddsfaktor?

Solskyddsfaktorn (SPF) anger hur många gånger längre du kan vistas i solen. Med SPF 15 kan du till exempel vara i solen 15 gånger längre.

Vad är skillnaden mellan fysikaliskt och kemiskt solskydd?

Fysikaliska solfilter av mineraler lägger sig som en hinna på huden och reflekterar solens strålar. Kemiska solfilter absorberar UV-strålningen och gör den ofarlig genom en kemisk reaktion.

Är solkräm farligt?

Sara undviker konventionella solkrämer med mineraloljor, silikoner och parabener, eftersom vissa parabener misstänks störa hormonsystemet. Hon undviker också nanopartiklar, eftersom det saknas långtidsstudier om hur de påverkar hälsan.

Vilken solkräm är bäst för barn?

Barn rekommenderas att undvika sol det första levnadsåret och skyddas med kläder. Därefter rekommenderas SPF 50, tillsammans med kläder, hatt och solglasögon.

Hur länge behöver man vara i solen för att få D-vitamin?

Man räknar med 15-30 minuter i solen, när du visar händer, överarmar och ansikte, för att bilda tillräckligt med D-vitamin.