Detoxa din hud på syntetiska kemikalier

Artikeln skrevs på uppdrag åt tidningen Näringsmedicinsk Tidskrift och publicerades i nr 1, 2016.

Detoxa din hud på syntetiska kemikalier

Huden är kroppens största organ – ta hand om den!

cosmeticsI våra badrumsskåp finns otaliga produkter för olika ändamål; kroppslotion, hårstylingprodukter, tandkräm, deodorant, ansiktsrengöring m.m. Alla dessa produkter ska vi smörja på vår hud, antingen för att lämna kvar eller skölja bort. Vad innehåller dessa produkter egentligen? Är det ämnen som jag vill ska hamna i min kropp och i vårt vatten? Och hur påverkas min hud av alla dessa ämnen och produkter?

Vanliga ingredienser i kosmetika och hudvård

Vi smörjer in vår hud av olika skäl både i behandlande och förebyggande syfte. Det kan vara för att behandla en torrhet, eksem eller acne och andra hudproblem, men också i förebyggande syfte såsom regenererande krämer för att motverka förtidigt åldrande.  En produkts effekt beror på dess ingredienser och dessa ingredienser har således olika påverkan på huden.

En mycket vanlig ingredienstyp är detergenter (tensider), med andra ord fettlösande ämnen, som finns i tvål, schampo och hudrengöringar av olika slag. Dessa är irriterande ingredienser för vår hud eftersom att de löser upp fettet som ligger på hudytan. Detergenter har i studier visats skapa signifikant förändring i komposition hos våra lipider (fetter) i stratum corneum (hornlagret, det yttersta hudlagret) och kan därför kopplas till just hudirritationer. [1]

abt01Flertalet hudprodukter som finns på marknaden idag är vattenbaserade, d.v.s. de är uppbyggda med vatten som bas och har således en mer eller mindre flytande form. Schampon, balsam, hudkrämer är exempel på vattenbaserade produkter. Dessa måste innehålla konserveringsmedel, ämnen, som bromsar tillväxten av mikroorganismer, eftersom en fuktig miljö är idealt för mikroorganismer. Idag finns det mer än 50st olika godkända konserveringsmedel i Sverige och EU.[2] En debatterad grupp av konserveringsmedel är parabener pga. dess eventuella endokrina aktivitet (hormonstörande effekt). Vi hittar även parfym i de flesta av våra hudprodukter som inte bara kan innehålla allergena doftkomponenter utan även ftalater som också misstänks vara hormonstörande (djurstudier)[3].

Hudhälsan – hur mår vår hud idag?

Människan reglerar strikt sin vatten-och fuktförlust genom hudens yttersta lager, stratum corneum eller hornlagret på svenska. Det är en förutsättning att vi människor kan kunna överleva på land.[4] På huden har vi naturliga fuktighetsfaktorer (olika fuktbindande ämnen som även sänker pH-värdet) samt ett skyddande fettlager för att kapsla in fukten. Dessa tillsammans utgör syramanteln och dess funktion är att verka smörjande och vattenavvisande. Det sänkta pH gör även huden till en ogästvänlig miljö för patogena (sjukdomsframkallande) mikroorganismer. Genom att ständigt tvätta vår hud med fettlösande produkter, innehållandes detergenter/tensider, löses denna syramantel upp. Utan den barriären släpper huden fukt vilket leder till en torrhet och vidare irritation. Därför blir vi torrare ju mer vi tvättar oss. Som lösning på detta smörjer sig de flesta med fuktbindande och mjukgörande produkter efteråt. Även dessa produkter kan innehålla ämnen som är mindre önskvärda på vår hud (exempelvis cykliska silikoner och andra syntetiska mjukgörare).

Huden är vårt största organ med underhuden inräknad. Absorption genom huden sker om ämnena är riktigt små och främst fettlösliga ämnen. Exempelvis används denna mekanism för kortisonsalvor och nikotinplåster som administreras via huden. Vattenlösliga ämnen ska inte kunna penetrera in. Detta gäller dock en frisk hud som har sin barriär kvar. Har vi en torr och skadad hud är detta nödvändigtvis inte fallet.

Enligt en rapport från Läkemedelsverket 2008, uppskattades det att 100 ton schampo, tvål, hårbalsam m.m. hamnar dagligen i avloppsvattnet.[5] I och med denna siffra förstår vi att vår stora kosmetikakonsumtion bör ha betydelse för vår hudhälsa. De senaste 40 åren har andelen eksem ökat kraftigt. Vanligast är handeksem där den viktigaste orsaken är allergiframkallande kemikalier i produkter och våtarbete som irriterar huden.[6]

Huden som ett avgiftningsorgan

Huden har dessutom en utrensande funktion, svettfunktionen. Genom svetten elimineras olika kemiska föreningar, både slaggprodukter från processer som sker naturligt i kroppen, men även från kroppsfrämmande ämnen. Genom att använda produkter som stödjer hudens normala in-och utförsel i huden kan vi upprätthålla balans och en frisk hud. Vi behöver därför se till att inte använda produkter som är alltför tilltäppande eller belastande för huden. Vi kan precis som med mat och råvaror tänka att det vi smörjer oss med ska vara rena råvaror utan syntetiska kemikalier som huden måste ta hand om. Ju mer främmande ingredienser som huden behöver ta hand om desto mer belastande.

Undvik tvivelaktiga ingredienser – detoxa din hud

essentialMed denna vetskap kan vi nu som konsumenter ställa oss frågan; Hur kan vi göra om vi vill undvika dessa tvivelaktiga och tveksamma ingredienser? Vi kan använda rena hudvårdsprodukter med så få och milda ingredienser som möjligt. Det vara milda tvålar gjorda på förtvålade oljor istället för syntetiska tensider. Vi kan antingen välja parfymfri hudvård eller välja en hudvård doftsatt med eteriska oljor. Eteriska oljor innehåller hela den eteriska oljan, inte bara utvalda allergena doftkomponenter. De är i sin naturliga form och sammansättning och kan väljas att doseras med låga doser. Du slipper då ftalaterna som finns i den konventionella parfymen och dessutom har eteriska oljor från växtriket en terapeutisk effekt, t.ex. Lavendel är lugnande och läkande och Tea tree är antibakteriell osv.

Vegetabiliska oljor från naturen som ofta är basen i ekologisk och naturlig hudvård kan användas som en effektiv mjukgörare på huden. Enligt en studie från 2015 visades det en reducering av hudirritation från rengöringar när solrosolja blandades med surfaktanter (tensider). Solrosoljan visade signifikant minskning av hudirritation medan mineralolja inte visade någon signifikant effekt. Forskarna har teorier om att det var solrosoljans förmåga att reducera sufaktantens möjlighet att binda till proteinerna i stratum corneum.[7] Mineralolja är en vanlig mjukgörare inom konventionell kosmetika då det är ett billigt och smörjande fett (ursprung från petroleum-industrin). I en svensk studie gjord av en idag välrenommerad forskare visade att rapsolja minskade irritation på huden, t.o.m bättre än kortison som har klinisk bevisad effekt på irriterad hud.[8]

Att hålla din hud frisk behöver alltså inte vara svårt. Tänk att produkterna ska vara milda och utan kemikalier, endast rena råvaror. Då kommer din hud att kunna uppnå balans och sköta sin skyddsfunktion optimalt.

 

 

 

Referenser:

[1] Effect of mineral oil and linoleic acid containing emulsions on the skin vapour loss of sodium lauryl sulphate induced irritant skin reactions. Blanken, R. ; Vilsteren, M. J. T. ; Tupker, R. A. ; Coenraads, P. J. Contact Dermatitis, 1989, Vol.20(2), pp.93-97

[2] Ren, mjuk och vacker – Kemi och function hos Kosmetika, tredje utgåvan, Marie Lodén,

[3] https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Kosmetika-och-hygienprodukter/Parfymer/ 2015-10-13

Vaginal douching and racial/ethnic disparities in phthalates exposures among reproductive-aged women: National Health and Nutrition Examination Survey 2001–2004. Branch et al. Environmental Health

[4] Moisturization and skin barrier function. A. V. R AWLINGS & C. R. HARDING, Dermatologic Therapy, Vol. 17, 2004, 43–48

[5] Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från Läkemedelsverket Augusti 2004  https://lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2005/rapport%20Milj%C3%B6p%C3%A5verkan.pdf 2015-10-13

[6] http://ki.se/forskning/eksem-en-okande-klada-pa-samhallskroppen 2015-10-13

[7] A comparison between interactions of triglyceride oil and mineral oil with proteins and their ability to reduce cleanser surfactant-induced irritation. S.Mukherjee et al. International Journal of Cosmetic Science, 2015

[8] Effect of topically applied lipids on surfactant-irritated skin, M. Lodén et al. British Journal of Dermatology, 1996

Kommentera