Hälsosam hudvård? Vi är inte så skyddade som vi tror

Hälsosam hudvård? Miljövänlig hudvård?

Vi köper kosmetika för stora summor varje år. I Sverige var siffran år 2014 16,4 miljarder kronor! Och det är en siffra som ständigt ökar. I genomsnitt använder vi ca 13 produker per dag och vi tror att dessa produkter är säkra och hälsosamma eftersom produkterna finns att köpa här i Sverige. Men är vi så skyddande som vi tror? Är den hudvård vi köper en hälsosam hudvård? Och hur påverkar den miljön? Vad säger egentligen lagstiftningen?

Vad räknas som kosmetika?

Många tror att kosmetika innebär smink, men som kosmetika räknas också schampo, balsam, hårstylingprodukter, deo, hårfärg, peeling, parfym, tandkräm etc. Dvs ALLA hygien- och skönhetsprodukter.

Säkra ingredienser i kosmetika

Enligt kosmetikaförordningen ska alla produkter som säljs inom EU (inkluderar alltså Sverige) ha en innehållsförteckning, en lista som visar alla ingredienser som produkten innehåller. Detta är jättebra, men tyvärr är det så att för väldigt många ingredienser som används i komsetika saknas kunskap. Dvs man vet inte om ämnet kan vara hormonstörande, cancerogent eller miljöskadligt.

Ingredienser ska registreras

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation & Restriction of Chemicals) är EU’s kemikalieförordning, och enligt denna ska ämnen alltså registreras och utvärderas. Av alla ingredienser som används inom EU är ca 10-20% registrerade, vilket är helt sanslöst dåligt! Naturskyddsföreningen beräknar att med nuvarande takt kommer vi ha tillräcklig kunskap kring dagens ämnen om 20.000 år! Processen behöver alltså gå mycket snabbare, speciellt med tanke på att det tillverkas en ny kemikalie var tredje sekund!

 

Brister med kosmetikalagstiftningen

Det är fantastiskt att vi har en lagstiftning som reglerar en massa aspekter för att försöka säkerställa att vi har säkra produkter på hyllorna, men tyvärr finns det brister som behöver åtgärdas. Den största bristen är att det inte finns krav på att alla ingredienser i produkten testas för om de har en negativ effekt på hälsa och miljö. Exempelvis faller hormonstörande ämnen mellan stolarna eftersom att vi inte har en fastslagen definition för dessa inom EU. Idag vet vi att vissa ämnen misstänks vara hormonstörande, men det är inte nog för att kunna kräva att dessa ämnen ska tas bort från produkter.

En annan brist är att det inte ställs specifika krav för vilka tester som ska genomföras på produkterna. Det är upp till producenten att avgöra och det blir självfallet då en ekonomisk fråga. Man kan tycka att det borde vara bestämt vilka tester som ska göras beroende på vilken produkt som produceras.

För ingrediensers säkerhet i produkter hänvisar kosmetikalagstifningen till REACH. Låter ju fint, men nu när vi vet att det endast är 10-20% som är registrerade där – vad hjälper då det?

Ersätt med bättre alternativ – SINlistan

SINlistan (Substitute it now) är en databas som ska stödja REACH.  Listan grupperar ingredienser till kategorier för att snabbare kunna utvärdera ämnena. Det bygger på teorin att liknande ämnen, kemiskt sett, borde bete sig relativt lika och ha liknande effekt på människa och miljö.

Finns inget godkännande myndighet

Läkemedelsverket är det organ som gör tillsyn på producenter i Sverige, men de är inget godkännande organ som många tror. Det innebär alltså att produkter som hamnar på hyllorna inte behöver vara godkända av någon myndighet, utan Läkemedelsverket lägger det ansvaret på producenten. Det är upp till producenten att produkten som tillhandahålls är säker att använda. Producenten följer kosmetikalagstiftningens hänvisningar som i sin tur hänvisar till REACH. Därför är produkterna som hamnar i våra hyllor inte tillräckligt säkra! Det kan också vara svårt att tänka sig att en produkt som påstår sig vara.

Ifrågasätt leverantörer och bli medveten!

Eftersom verkligheten ser ut som den beskrivs ovan blir det viktigt för dig som konsument att ifrågasätta. Ifrågasätt de tvivelaktiga ingredienserna – vad är det för konserveringsmedel? Hur är det producerat? Ju mer obekväma frågor du ställer desto mer krav sätter du på leverantören. Även om de inte kan svara tillfredställande på din fråga har du sått ett frö hos dem och ju fler som frågar desto mer tvingade blir dem att tänka om och byta ut. Fråga på vilket sätt denna produkt kan vara hälsosam hudvård eftersom den innehåller X antal ämnen som är tex misstänkt allergiframkallande eller hormonstörande.

Om du vill pusha branschen i rätt riktning köp det som du vill stödja! Ju högre försäljningssiffror som visas på tex tillsatsfri hudvård, miljövänlig hudvård etc desto mer intressant blir det för de stora jättarna. Ditt köp gör skillnad så konsumera medvetet!

Kategorier av ämnen som inte är säkra att använda

 

Allergiframkallande ämnen

Konserveringsmedel är den vanligaste gruppen ämnen som ger eksem i kosmetika. Särskilt allergiframkallande är tex Methylizothiazolonone (MI), Methylchloroizothiazolinone (MCI) som inns i tex hårschampon, hårfärg. I hårfärg är det också vanligt med ämnet PPD (p-phenylenediamine) som kan orsaka allergi vid hudkontakt.

Det finns också andra ämnen är konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande. Parfymämnen är en sådan. Detta kan både gälla naturliga parfymämnen från eteriska oljor samt syntetiska skapade i labb. Det är dock endast 1-3% som är allergiska mot parfym. Här gäller det att man känner efter – om man inte tål doft ska man självklart undvika den och välja parfymerad hudvård, men om man tål den kan tex de naturliga eteriska oljorna göra mycket nytta terapeutiskt. De syntetiska doftämnena ska man absolut undvika.

Misstänkta hormonstörande ämnen i kosmetika

Dessa finns i många olika kategorier av ämnen, tex doftfixerande Ftalater i syntetisk parfym och doftolja, Antioxidanterna BHT och BHA, Vissa UV-filter som finns i solskydd (titta efter ord som slutar på “…cinnamate” samt vissa typer av parabener. Även PFAS som nämns lite längre ner.

Miljöskadliga ämnen i kosmetika

Silikoner och siloxaner hör till ämnen som inte bryts ner i naturen på väldigt långt tid. Leta efter ord i innehållsförteckningen som slutar på “…cone” och “…siloxane”. Mikroplaster är en annan kategori av små plastkulor som finns i tex peelings och rakgel. Dessa stör ekosystem och man har tex sett att de stressar fiskar och kan påverka deras beteende tex att yngel hellre äter plasten än plankton.

Högflourerade ämnen i kosmetika – PFAS

Tex PTFE, Polytef, perflour och ämnen som börjar på “poly” och slutar på “fluor. “Dessa ämnen är faktiskt både miljöskadliga och hälsoskadliga så de får en egen kategori.  Finns i tex brandskum, fettavvisande material (tex pizzakartonger, mikropopcornpåse) och smutsavvisande material (tex behandlade kläder), men även i kosmetika. PFAS kopplas till leverskador, kan påverka immunförsvaret och hormonsystemet.

Slutsats

Försök att konsumera mer medvetet, var inte en naiv konsument som tror att allt är granskat och godkänt, så ser tyvärr inte verkligheten ut. Vi behöver vara mer detektiver och ställa krav! Välj en hudvård med så få ingredienser som möjligt och med så naturliga som möjligt. Gällande miljövänlig hudvård så gillar jag principen “Det naturen har skapat kan naturen bryta ner” – så välj så naturliga ingredienser som möjligt som är ekologiskt odlade så spar vi mest på naturen. Gällande hälsosam hudvård – för absolut skonsammast hudvård välj oparfymerat och med ingredienser som du vet att du klarar av. En tumregel kan vara tex att om du kan äta den kan du smörja den (gäller dock inte för allt, men för mig som förespråkar hudvård baserat på ekologiska råvaror funkar det utmärkt i de flesta fall). Eteriska oljor som vi använder som doftsättning ska dock inte ätas, men är alldeles förträffliga för att ge en terapeutisk effekt när de administreras utvärtes (så länge du inte är allergisk mot parfymämnen, då väljer du vår doftfria serie).

Lyssna på Sara om detta ämne i Podden Oredigerad

Sara Nomberg som skriver blogginläggen på Organics by Sara medverkade i podden Oredigerad med Maya & Ivan där vi pratar om just detta ämne. In och lyssna här.

Läs vidare- länkar

• Om miljöskadliga silikoner i vårt blogginlägg här
• Om innehåll i solskydd i vårt blogginlägg här
• Naturskyddsföreningen bakgrund till rapporten hygienbubblan här
• Naturskyddsföreningens rapport om ämnet “Hygienbubblan” här
• Naturskyddsföreningen: PFAS i smink hos här
• Länk till REACH kandidatlista (lista med särskilt farliga ämnen – gäller inte bara kosmetika) här
• Läkemedelsverket: vad som gäller för producenter/importörer av kosmetiska produkter här
• Läkemedelsverket: Om allergirisk i hårfärg här
• Om Organics by Sara’s syn på greenwashing och ekologisk hudvård här