Kemikalier i hudvård: detoxa din hud på syntetiska ämnen

Artikeln skrevs på uppdrag åt tidningen Näringsmedicinsk Tidskrift och publicerades i nr 1, 2016.

I våra badrumsskåp finns otaliga produkter för olika ändamål: kroppslotion, hårstylingprodukter, tandkräm, deodorant, ansiktsrengöring och mycket mer. Alla de här produkterna smörjer vi på huden, antingen för att lämna kvar eller för att skölja bort. Vad innehåller de egentligen? Är det ämnen som jag vill ska hamna i min kropp och i vårt vatten? Och hur påverkas min hud av alla dessa ämnen och produkter?

Huden är kroppens största organ, så den är värd att ta hand om. Här går jag igenom vanliga kemikalier i hudvård, hur de påverkar huden och hur du kan välja milda produkter med rena råvaror.

Vanliga kemikalier i hudvård och kosmetika

Vi tvättar och smörjer in huden av olika skäl, både för att behandla och för att förebygga. Det kan vara för att behandla torrhet, eksem, akne och andra hudproblem, men också för att förebygga, till exempel med regenererande krämer som ska motverka förtida åldrande. En produkts effekt beror på dess ingredienser, och ingredienserna påverkar huden på olika sätt.

Tensider: fettlösande ämnen i tvål och schampo

En mycket vanlig ingredienstyp är detergenter, även kallade tensider. Det är fettlösande ämnen som finns i tvål, schampo och olika slags hudrengöringar. De irriterar huden eftersom de löser upp fettet som ligger på hudytan.

I studier har detergenter visats skapa en signifikant förändring i sammansättningen av våra lipider (fetter) i stratum corneum, alltså hornlagret som är det yttersta hudlagret. Därför kan de kopplas just till hudirritationer.[1]

Konserveringsmedel och parabener

De flesta hudprodukter på marknaden är vattenbaserade, det vill säga uppbyggda med vatten som bas, och har därför en mer eller mindre flytande form. Schampo, balsam och hudkrämer är exempel på vattenbaserade produkter. De måste innehålla konserveringsmedel, ämnen som bromsar tillväxten av mikroorganismer, eftersom en fuktig miljö är idealisk för mikroorganismer.

När artikeln skrevs 2015 fanns det mer än 50 olika godkända konserveringsmedel i Sverige och EU.[2] En omdebatterad grupp konserveringsmedel är parabener, på grund av deras eventuella endokrina aktivitet, alltså hormonstörande effekt.

Parfym och ftalater

I de flesta av våra hudprodukter hittar vi också parfym. Den kan innehålla inte bara allergena doftkomponenter utan även ftalater, som också misstänks vara hormonstörande (djurstudier).[3]

Hudens barriär: så påverkas huden när vi tvättar oss

Människan reglerar strikt sin förlust av vatten och fukt genom hudens yttersta lager, stratum corneum eller hornlagret på svenska. Det är en förutsättning för att vi människor ska kunna överleva på land.[4]

På huden har vi naturliga fuktighetsfaktorer, olika fuktbindande ämnen som även sänker pH-värdet, och ett skyddande fettlager som kapslar in fukten. Tillsammans utgör de syramanteln, som verkar smörjande och vattenavvisande. Det sänkta pH-värdet gör också huden till en ogästvänlig miljö för patogena (sjukdomsframkallande) mikroorganismer.

När vi ständigt tvättar huden med fettlösande produkter som innehåller detergenter eller tensider löses syramanteln upp. Utan den barriären släpper huden fukt, vilket leder till torrhet och vidare irritation. Därför blir vi torrare ju mer vi tvättar oss.

Som lösning smörjer de flesta in sig med fuktbindande och mjukgörande produkter efteråt. Även de produkterna kan innehålla ämnen som är mindre önskvärda på huden, till exempel cykliska silikoner och andra syntetiska mjukgörare.

Kan kemikalier tas upp genom huden?

Huden är vårt största organ, med underhuden inräknad. Ämnen tas upp genom huden om de är riktigt små, och främst om de är fettlösliga. Den mekanismen används till exempel för kortisonsalvor och nikotinplåster som ges via huden.

Vattenlösliga ämnen ska inte kunna tränga in. Det gäller dock en frisk hud som har sin barriär kvar. Har vi en torr och skadad hud är det inte nödvändigtvis så.

Kosmetika i avloppet och mer eksem

Enligt en rapport från Läkemedelsverket 2004 uppskattades det att 100 ton schampo, tvål, hårbalsam och liknande hamnar i avloppsvattnet varje dag.[5] Med den siffran förstår vi att vår stora konsumtion av kosmetika bör ha betydelse för vår hudhälsa.

Under de 40 åren fram till 2015 ökade andelen eksem kraftigt. Vanligast är handeksem, där den viktigaste orsaken är allergiframkallande kemikalier i produkter och våtarbete som irriterar huden.[6]

Huden och svetten

Huden har också en annan viktig funktion: svettfunktionen, som hjälper kroppen att reglera temperaturen. Genom att använda produkter som stödjer hudens normala funktioner kan vi upprätthålla balans och en frisk hud.

Vi behöver därför se till att inte använda produkter som är alltför tilltäppande eller belastande för huden. Precis som med mat och råvaror kan vi tänka att det vi smörjer in oss med ska vara rena råvaror utan syntetiska kemikalier som huden måste ta hand om. Ju fler främmande ingredienser huden behöver ta hand om, desto mer belastande blir det.

Detoxa din hud: så undviker du tveksamma ingredienser

Med den här kunskapen kan vi som konsumenter ställa oss frågan: hur gör vi om vi vill undvika de här tvivelaktiga och tveksamma ingredienserna? Vi kan använda rena hudvårdsprodukter med så få och milda ingredienser som möjligt. Det kan vara milda tvålar gjorda på förtvålade oljor i stället för syntetiska tensider.

Parfymfritt eller eteriska oljor

Vi kan antingen välja parfymfri hudvård eller hudvård som är doftsatt med eteriska oljor. Eteriska oljor innehåller hela den eteriska oljan, inte bara utvalda allergena doftkomponenter. De är i sin naturliga form och sammansättning och kan doseras i låga doser.

Då slipper du ftalaterna som finns i konventionell parfym. Dessutom har eteriska oljor från växtriket en terapeutisk effekt. Lavendel är till exempel lugnande och läkande och tea tree är antibakteriell.

Vegetabiliska oljor som mjukgörare

Vegetabiliska oljor från naturen, som ofta är basen i ekologisk och naturlig hudvård, kan användas som en effektiv mjukgörare på huden. En studie från 2015 visade att hudirritation från rengöringar minskade när solrosolja blandades med surfaktanter (tensider). Solrosoljan gav en signifikant minskning av hudirritationen, medan mineralolja inte visade någon signifikant effekt. Forskarna har teorier om att det berodde på solrosoljans förmåga att minska surfaktantens möjlighet att binda till proteinerna i stratum corneum.[7]

Mineralolja är en vanlig mjukgörare i konventionell kosmetika eftersom det är ett billigt och smörjande fett. Det kommer ursprungligen från petroleumindustrin. En svensk studie visade att rapsolja kunde minska irritation på huden.[8]

Att hålla din hud frisk behöver alltså inte vara svårt. Tänk på att produkterna ska vara milda och utan kemikalier, med bara rena råvaror. Då kan din hud hitta sin balans och sköta sin skyddsfunktion på bästa sätt.

Referenser

[1] Effect of mineral oil and linoleic acid containing emulsions on the skin vapour loss of sodium lauryl sulphate induced irritant skin reactions. Blanken, R.; Vilsteren, M. J. T.; Tupker, R. A.; Coenraads, P. J. Contact Dermatitis, 1989, Vol. 20(2), pp. 93-97

[2] Ren, mjuk och vacker: kemi och funktion hos kosmetika, tredje utgåvan, Marie Lodén

[3] https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Kosmetika-och-hygienprodukter/Parfymer/ 2015-10-13

Vaginal douching and racial/ethnic disparities in phthalates exposures among reproductive-aged women: National Health and Nutrition Examination Survey 2001-2004. Branch et al. Environmental Health

[4] Moisturization and skin barrier function. A. V. Rawlings & C. R. Harding, Dermatologic Therapy, Vol. 17, 2004, 43-48

[5] Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från Läkemedelsverket augusti 2004. https://lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2005/rapport%20Milj%C3%B6p%C3%A5verkan.pdf 2015-10-13

[6] Karolinska Institutet, Eksem en ökande klåda på samhällskroppen (sidan finns inte längre) 2015-10-13

[7] A comparison between interactions of triglyceride oil and mineral oil with proteins and their ability to reduce cleanser surfactant-induced irritation. S. Mukherjee et al. International Journal of Cosmetic Science, 2015

[8] Effect of topically applied lipids on surfactant-irritated skin, M. Lodén et al. British Journal of Dermatology, 1996

Vanliga frågor om kemikalier i hudvård

Vilka kemikalier finns i hudvård?

Vanliga exempel är tensider (detergenter) i tvål, schampo och rengöringar, konserveringsmedel som parabener i vattenbaserade produkter och parfym som kan innehålla allergena doftkomponenter och ftalater. Även mjukgörande produkter kan innehålla mindre önskvärda ämnen, till exempel cykliska silikoner och andra syntetiska mjukgörare.

Varför blir huden torr av att tvätta sig?

Fettlösande produkter med tensider löser upp syramanteln, hudens skyddande lager av fett och fuktbindande ämnen. Utan den barriären släpper huden fukt, och därför blir vi torrare ju mer vi tvättar oss.

Kan huden ta upp kemikalier?

Ämnen som är riktigt små och fettlösliga kan tas upp genom huden, vilket används till exempel i nikotinplåster och kortisonsalvor. En frisk hud med barriären kvar ska inte släppa in vattenlösliga ämnen, men vid torr och skadad hud är det inte nödvändigtvis så.

Hur undviker man kemikalier i hudvård?

Välj rena hudvårdsprodukter med så få och milda ingredienser som möjligt, till exempel tvål gjord på förtvålade oljor i stället för syntetiska tensider. Välj parfymfritt eller hudvård doftsatt med eteriska oljor, och vegetabiliska oljor som mjukgörare.