Hudens mikroflora

Det diskuteras flitigt om hudens mikroflora och de nya begreppen som dyker upp, såsom probiotisk hudvård, när man pratar om att vårda sin hud. Men vad är det egentligen som händer på hudens mikrobiom, och varför spelar det en så central roll i vår hudvård? I detta blogginlägg kommer Sara, vår expert inom hudvård, att utforska dessa frågor och belysa vikten av att ta hänsyn till mikrofloran när man väljer hudvårdsprodukter.

I den västerländska världen råder en epidemi av hudallergier, under de senaste 5-10 åren har hudallergier ökat avsevärt. Det är finns flera miljöfaktorer som bidrar till denna försämring, men studier har framför allt kopplat det till den ökande användningen av syntetiska ingredienser i modern kosmetika och hur den kan påverka vår mikroflora.

Vad är hudens mikroflora

Huden är kroppens största organ och hyser en enormt mångfaldig flora av mikrober. Huden är hem åt uppskattningsvis 10^12 mikroorganismer och dessa miljarder mikroorganismer, inklusive bakterier, svampar, protister och virus, utgör det så kallade hudmikrobiomet. Mikroflora kan alltså kallas hudmikrobiom, mikroflora och mikrobiom, dessa beskriver alla samma sak.

Det är känt att mikrofloran är fler i jämförelse med kroppens egna celler: det finns cirka 30 biljoner kroppsceller jämfört med 39 till 100 biljoner mikroorganismer. Huden täcker en yta på cirka två kvadratmeter, och den genomsnittliga mikrobiella tätheten uppskattas vara 10^6 per kvadratcentimeter.

Vilka mikroorganismer består huden av?

De senaste årens framsteg inom forskning ger oss större förståelse för vilka mikroorganismer som finns på människans hud. Staphylococcus, Corynebacterium och Propionibacterium utgör de dominerande bakteriesläktena på huden. Av jästsvampar är det mest förekommande Pityrosporum ovale and Candida spp.¹

Variationen av sammansättning av mikroorganismer är stor och i studier där man försöker kartlägga människans mikrobiom fastställer man i princip att mikrofloran hos varje individ är “nästan unik”. Vissa studier har visat att bland försökspersoner är deras bakteriesammansättning mer lik platser på sin egen kropp än jämfört med olika människor, men andra motsäger detta. Forskning visar, på samma sätt som i magtarmfloran, att en persons genetiska sammansättning, spelar roll för mikroflorans sammansättning.² Man ser också att mikrofloran på olika platser på kroppen skiljer sig oerhört mycket. Exempelvis säger man att en torr armbåges mikroflora jämfört med en oljig pannas skiljer sig lika mycket som mångfalden mellan en tropisk djungel mot en torr öken. ³

Vikten av mångfald

En stor variation av olika organismer leder alltid till ett friskt ekosystem. Det synsättet finns i naturen i stort, och vi kan applicera detsamma för vår hud. Hud som inte påverkats av modern civilisation, så kallad “grottmanshud” eller “Caveman Skin” skiljde sig mycket från “västerländsk” hud. “Caveman skin” hade en otrolig mångfald av bakterier. Ju mindre samhällen exponeras för moderna metoder, desto större var mångfalden på huden. Det är ett tydligt bevis på att miljöfaktorer i den utvecklade världen skadar vår hud.⁴

Vi använder ofta en parallell till Yellowstone Park som förklarar vikten av mångfald i ekosystem. Där återinförde man vargar 1995-1996 efter att man tidigare hade tagit bort dom. Vargar hade varit en naturlig del av parken tom 1926 då man officiellt dödade en stor del av vargpopulationen för att dom hade tagit över. Men när man började döda av vargarna hände en kaskad av reaktioner som till slut ledde till förödande konsekvenser. Floder ändrade riktning, andra djurarter ökade dramatiskt tex björn, bäver & örn medan andra djur minskade. Vid 90-talet var parken en av de värsta överbetade parkerna i väst. Man förstod att man var tvungen att återinföra vargarna igen.

Det här exemplet på återinförandet av vargar belyser ett mycket viktigt koncept. Att tillägg eller avlägsnande av bara ett litet antal arter leder till icke-linjära förändringar i ekosystemet. Utrotningen och därav följande återintroduktion av bara en enda art (av många tusen) i Yellowstone orsakade omfattande och djupt rotade förändringar i hela parken. Samma “känsliga balans” finns på huden.

Vad gör mikrofloran på vår hud?

Majoriteten av mikrofloran som lever på huden är ofarliga eller nyttiga och de spelar en viktig roll i vårt immunförsvar. Relationen är “ömsesidigt symbiotisk,” vilket innebär att både värd och mikrober gynnas. Mikrober utgör en del av hudbarriären, och tillsammans med en persons medfödda immunförsvar, skapar de ett försvar som behövs för att upprätthålla en frisk hud.

Sebumets roll för en frisk mikroflora

Vi kan betrakta vattnets förmåga att tränga genom hudens yta som en av de mest avgörande funktioner som möjliggör mänskligt liv. Hudbarriären utgör en högeffektiv och självläkande yta utformad för att “hålla det inre på insidan och det yttre på utsidan.” Huden ger skydd mot olika faror; kemiska (irriterande ämnen), fysiska (UV-strålning) och biologiska (patogener eller insekter).⁵

Sebum är fettet som hudens talgkörtlar producerar och det spelar en viktig roll i hur vår hudmikroflora formas. Det skapar en skyddande, något sur film som fungerar som en barriär mot skadliga ämnen. Denna barriär är särskilt effektiv mot alkaliska ämnen, som bakterier och virus, som annars skulle kunna vilja tränga in i huden.

Mångfalden av hudens mikrobiom är kopplad till variationer i sebum- och fuktnivåer över olika delar av ansiktet. Särskilt, P. acnes, en anaerob bakterie, kan bryta ned sebumtriglycerider till fria fettsyror (FFA) på hudens yta. Denna bakterieaktivitet ökar inte bara närvaron av FFA, utan ändrar även sammansättningen av sebum.

Dessa förändringar kan leda till överproduktion av hudceller och långvarig inflammation, vilket främjar tillväxten av sjukdomsframkallande mikrober och bidrar till tillstånd som akne. Därför är det viktigt att reglera mängden sebum som huden producerar vid framförallt acne-tillstånd.

Sebum fungerar också som en bärare av antioxidanter och antimikrobiella peptider, såsom cathelicidin, psoriasin, dermcidin och human hBD-2. Dessutom förstärker specifika fettsyror som återfinns i sebum, som linolsyra, palmitinsyra och oleinsyra, hudens antimikrobiella förmåga mot P. acnes. Andra ämnen i sebum, såsom laurinsyra och sapiensyra, har antimikrobiella egenskaper. Därför blir det, å andra sidan, så viktigt att ha en balans i att inte tvätta bort för mycket av hudens egna sebum.⁶

Mikroflora och hudinflammationer

I friska tillstånd trivs våra hudmikroorganismer. Störningar, dysbios, kan uppstå på grund av förändringar i hudbakteriernas sammansättning och detta kan driva vissa inflammatoriska hudsjukdomar. Många tror att bakterier är dåliga eller farliga, men problemet är alltså inte mikroorganismerna i sig utan att vi har rubbat mikrofloran.

Dysbios har kopplats till många sjukdomar; bl.a. akne, eksem, rosacea, psoriasis, fotsvamp och ringorm och hudcancer.⁷

Hudterapeutens syn på hudvård och mikrofloran

Vi behöver sluta förstöra hudens komplexa mikroflora och istället jobba tillsammans med huden. Det är det som är nyckeln till en frisk hud! Du kan gärna läsa vidare om om vilka ämnen som kan skada mikrofloran samt hur vi kan välja hudvård som gynnar mikrofloran.

Referenser

1. Białoń M, Krzyśko-Łupicka T, Nowakowska-Bogdan E, Wieczorek PP. Chemical Composition of Two Different Lavender Essential Oils and Their Effect on Facial Skin Microbiota. Molecules. 2019 Sep 8;24(18):3270. ↩︎
2. Wallen-Russell, C.; Wallen-Russell, S. Meta Analysis of Skin Microbiome: New Link between Skin Microbiota Diversity and Skin Health with Proposal to Use This as a Future Mechanism to Determine Whether Cosmetic Products Damage the Skin. Cosmetics 2017, 4, 14. ↩︎
3. Grice EA, Kong HH, Conlan S, Deming CB, Davis J, Young AC; NISC Comparative Sequencing Program; Bouffard GG, Blakesley RW, Murray PR, Green ED, Turner ML, Segre JA. Topographical and temporal diversity of the human skin microbiome. Science. 2009 May 29;324(5931):1190-2. doi: 10.1126/science.1171700. PMID: 19478181; PMCID: PMC2805064. ↩︎
4. Wallen-Russell, C.; Wallen-Russell, S. Meta Analysis of Skin Microbiome: New Link between Skin Microbiota Diversity and Skin Health with Proposal to Use This as a Future Mechanism to Determine Whether Cosmetic Products Damage the Skin. Cosmetics 2017, 4, 14. ↩︎
5. Broadhead R, Craeye L, Callewaert C. The Future of Functional Clothing for an Improved Skin and Textile Microbiome Relationship. Microorganisms. 2021 May 31;9(6):1192. doi: 10.3390/microorganisms9061192. PMID: 34073029; PMCID: PMC8226598. ↩︎
6. Lovászi M, Szegedi A, Zouboulis CC, Törőcsik D. Sebaceous-immunobiology is orchestrated by sebum lipids. Dermatoendocrinol. 2017 Oct 17;9(1):e1375636. ↩︎
7. Wallen-Russell, C. The Role of Every-Day Cosmetics in Altering the Skin Microbiome: A Study Using Biodiversity. Cosmetics 2019, 6, 2. ↩︎