Mineraliskt och ekologiskt solskydd: därför ska du välja det
Det blir allt vanligare med ekologiska hudvårdsprodukter, vilket glädjer mig oerhört, och även med ekologiskt solskydd. Jag vill göra det valet ännu enklare för dig. Som ekologisk hudterapeut och nutritionist rekommenderar jag bara ekologiska solskydd, och helst ett mineraliskt solskydd med fysikaliska filter. Här är mina skäl till att välja ekologiskt:
- Bättre för hälsan: du utsätts för mindre hormonstörande ämnen och nanopartiklar.
- Bättre för miljön: det innehåller färre miljöskadliga ämnen.
- Bättre för huden: det innehåller färre tilltäppande ämnen.
Nu när vi har klargjort det kan vi gå lite djupare in på varför jag påstår det. Vilka ingredienser är det egentligen som kan vara tveksamma för hälsan, miljön och huden?
Tveksamma ingredienser i konventionella solskydd
Kemikalier i nanopartikelstorlek
Att solfilter är i nanopartikelstorlek betyder att partiklarna är väldigt små. Små partiklar kan lättare tränga in än större, och det innebär att de här kemikalierna med större sannolikhet kan passera barriärer i kroppen.
Jag förstår att man inom industrin kan tycka att det är lämpligt att använda dem. Men när det saknas långtidsstudier på hur det kan påverka kroppen blir jag tveksam, både som konsument och i mitt yrke. Jag tillämpar försiktighetsprincipen här, precis som Naturskyddsföreningen.
Syntetiska solfilter
Till exempel bensofenoner och estrar av kanelsyra (ethylhexyl methoxycinnamate). De här solfiltren går in i huden, och i tester har man hittat dem i urinen redan en timme efter att man smort in sig, och fortfarande två dygn senare. Vilka konsekvenser kan det få för vår hälsa?
Det finns dessutom misstankar om att de kan ge kontaktallergi och att de kemiska solfiltren är skadliga för vattenmiljön, till exempel för alger och koraller. Det blir riktigt tokigt, eftersom det främst är i just den miljön vi smörjer, smörjer och smörjer om igen.
Konserveringsmedel i solskydd
Till exempel parabener, alltså ämnen som slutar på "paraben", som methylparaben. Parabener används för att öka hållbarheten, så att en vattenbaserad produkt som en kräm inte möglar.
Vissa typer av parabener misstänks vara hormonstörande, och inom EU har man i omgångar skärpt reglerna för hur de får användas. I dag anses de säkra att använda om kosmetikaförordningens doseringar följs, och där ska även de hormonstörande effekterna vara inräknade.
Länge fanns det dock ett stort frågetecken här, eftersom EU saknade en gemensam definition av hormonstörande ämnen. Sedan 2018 finns en EU-definition för bekämpningsmedel och biocider, och sedan 2023 finns hormonstörande egenskaper också som egna faroklasser i EU:s regler för klassificering och märkning. Det kan ändå vara svårt att avgöra om ett ämne faktiskt är hormonstörande eller inte, så jag undviker alla ämnen som misstänks vara hormonstörande. Konserveringsmedel kan dessutom vara allergiframkallande.
Mjukgörare: silikoner och siloxaner
I solskyddskrämer finns olika mjukgörare, alltså det som gör att huden känns len, insmord och återfuktad. Ett vanligt exempel på mjukgörare i konventionella solskydd är silikoner och siloxaner.
Silikoner lägger sig som en film på huden, ett syntetiskt fett. De räknas som komedogena, alltså tilltäppande. Har du en aknebenägen hud eller en kombinationshud kommer du därför troligen att få fler plitor och finnar efter att ha smort in dig med dem. Läs mer om silikoner i hudvård.
Siloxaner är mycket miljöbelastande. De är långlivade, alltså kan de lagras i djur och människor. Hur hälsosamt känns det?

Därför vill jag minska riskerna
Att ämnen är tveksamma betyder inte att du som använder dem, eller har använt dem tidigare, kommer att råka ut för de här eventuella effekterna. Det betyder att det finns en ökad risk, och det är just den ökade risken jag vill undvika.
Jag vill minimera mina risker och min exponering för kemikalier som misstänks ha hälsoskadliga eller miljöskadliga effekter, eller båda. Det blir extra viktigt om du är gravid eller ammar, och när du väljer vad du smörjer ditt barn med.
Mineraliskt solskydd med fysikaliska filter
Jag rekommenderar ett mineraliskt solskydd, alltså ett solskydd med fysikaliska filter. Det lägger du ytterst, ovanpå hudvården, och du ska inte blanda det med ansiktsoljan. Konventionella solskydd läggs ofta tvärtom, alltså under hudvården.
Är ekologiska solskydd säkra?
Ibland får jag frågan om de ekologiska solskydden är säkra att använda, och om det kanske är säkrare och mer kontrollerat med solskydd från apoteket. Mitt svar är enkelt: ja, de ekologiska solskydden är säkra att använda. De är testade och ger den solskyddsfaktor som står på förpackningen.
Vill du läsa mer om olika solfilter och hur du skyddar huden i solen kan du läsa Sanningen om solskydd. Har du akne eller lätt för finnar har jag också skrivit om solskydd för akne och finnar.
Vanliga frågor om ekologiskt solskydd
Varför ska man välja ekologiskt solskydd?
Enligt Sara är ekologiskt solskydd bättre för hälsan, miljön och huden. Du minskar exponeringen för hormonstörande ämnen och nanopartiklar och får färre miljöskadliga och tilltäppande ämnen.
Vad är mineraliskt solskydd?
Ett mineraliskt solskydd är ett solskydd med fysikaliska filter, och det är den typen Sara rekommenderar. Det läggs ytterst, ovanpå hudvården, och ska inte blandas med ansiktsoljan.
Är ekologiskt solskydd lika säkert som solskydd från apoteket?
Ja. De ekologiska solskydden är säkra att använda. De är testade och ger den solskyddsfaktor som står på förpackningen.
Vilka ämnen i solskydd vill Sara undvika?
Kemikalier i nanopartikelstorlek, syntetiska solfilter som bensofenoner och ethylhexyl methoxycinnamate, konserveringsmedel som parabener och mjukgörare som silikoner och siloxaner.
Varför ska man undvika silikoner i solskydd?
Silikoner lägger sig som en film på huden och räknas som tilltäppande, så har du aknebenägen eller kombinerad hud får du troligen fler finnar. Siloxaner är dessutom mycket miljöbelastande och kan lagras i djur och människor.
Vilken hudtyp har du?
Svara på fyra frågor och få förslag på en rutin för just din hud.



