Vad döljer sig i ditt smink?

Sedan urminnes tider har människan använt färgämnen på huden för att kamouflera, försköna, signalera, dölja och dra till sig uppmärksamhet. I jakten på skönhet har flera farliga ingredienser använts. Vi sminkade oss exempelvis med blyvitt på 1700-talet för att få en porslinsliknande hy. Att det var skadligt visste man. Sminket förstörde huden långsiktigt och hår och tänder lossnade. Idag har vi relativt god kunskap om hur innehållet i smink kan påverka oss och därför används inte blyvitt längre, men trots lärdomar från historian används flera andra farliga ämnen i smink idag som kan utgöra en risk långsiktigt för människa och miljö.

 

Text skriven av Sara Nomberg på uppdrag åt tidningen Näringsmedicinsk Tidskrift.

Utslätande silikoner och mjukgörande mineralolja

I utslätande och utjämnande smink används ofta ingredienser såsom silikoner & siloxaner. Dessa ämnen ger en jämn yta, kan fylla igen linjer och ojämnheter i huden, men detta tyvärr på bekostnad av naturen. Silikoner klassas som giftigt för vattenlevande organismer och räknas dessutom som svårnedbrytbara ämnen som bioackumuleras (lagras i människor och djur)[1]. Vissa silikoner och siloxaner kan störa fortplantningsförmågan, men dessa ämnen hittar vi i vårt smink eftersom de är billiga att producera och ger enkelt en önskvärd effekt i den färdiga produkten. De cykliska silikonerna är just nu extra granskade pga eventuell leverpåverkan[2].

Mineralolja är ett annat ämne som ofta förekommer som fettbas i makeup. Det innehåller inte mineraler som man kan tro från namnet, utan är ett dött material utan näring. Mineralolja har sitt ursprung från petroleumindustrin som belastar miljön. Välj därför istället vegetabiliska fetter som bas i ditt smink som tex mandelolja eller jojobaolja för att nämna några.

Hormonstörande ämnen döljer sig i innehållsförteckningen

I vårt smink hittar vi ofta misstänkta hormonstörande ämnen. Det kan exempelvis vara konserverande ämnen såsom BHT (en antioxidant) och olika former av parabener[3]. Konserverande ämnen behövs i produkter som har en bas av vatten vilket annars blir en grogrund för mikroorganismer, men det finns bättre alternativ att använda än hormonstörande konserveringsmedel. Exempel kan vara att istället använda surhetsreglerande ämnen för att sänka pH och göra miljön ogynnsam för bakterier eller att satsa mer på förpackningsdesign för att syre inte kan komma in i produkten (exempelvis vaccumförpackningar).

 

Granska noga ditt smink med inbyggd SPF

Att skydda sig mot cancerframkallande strålning från solen är självklart hälsosamt, men här är problemet inte det faktum att sminket innehåller SPF, utan vilka typer av solskyddsfilter som används. Vanliga kemiska solskydd är t.ex. olika former av ”cinnamater” som är allergiframkallande och misstänkt hormonstörande[4]. Kemiska solfilter skadar också miljön, våra korallrev är i fara pga hur mycket kemiska solfilter som sköljs ut i vattnet. Titta därför noga i ingrediensförteckningen vilka solskyddsfilter som produkten innehåller så att du väljer bort de värsta. Välj istället hellre ämnena titaniumdioxid eller zinkoxid som solskyddsfilter. De är fysikaliska solfilter (mineraler) som lägger sig ovanpå huden och reflekterar strålarna till skillnad från de kemiska som absorberas av huden[5]. Det finns också ny forskning som visar på att daglig användning av solskydd inte minskar risken för cancer kopplat till solexponering[6]. Man kan alltså ställa sig frågan om man verkligen behöver SPF i sin dagliga foundation.

 

Högflourerade ämnen i smink

PFAS är en grupp ämnen som har vatten-och smutsavvisande egenskaper och som visats i djurstudier orsaka leverskador, påverka immunförsvaret och förmågan till fortplantning[7]. Dessa ämnen har varit blåsväder tidigare pga larm om höga halter i dricksvatten vilket man då kopplade till branskum som läckt ut i naturen[8]. Enligt en undersökning från Naturskyddsföreningen hittade man likande halter av PFAS i smink som i brandskum[9]. Vi hittar dessa i makeup-produkter (framförallt foundations) för att de ökar produktens hållbarhet på huden, men det går utmärkt att hitta foundations utan dessa ämnen som också har bra hållbarhet. Välj därför bort högflourerade ämnen i ditt smink.

Se upp för ”fri från”

Som konsument kan man lätt bli lurad av trender inom branschen och just nu ser t.ex. företag som använder begreppet ”fri från” som säljargument, exempelvis ”parabenfri”. Produkten som tidigare hade innehållit parabener hade dock inte gjorts om särskilt mycket och produkten behövde självklart fortfarande konserveras. Man ersatte då parabenerna med ett annat ämne, många gånger det allergiframkallande konserveringsmedlet izothiazolinone. Att köpa produkter som bygger på ”fri från…” är alltså inte alltid det mest hälsosamma alternativt. Bara för att en produkt är fri från något betyder inte att den är fri från alla farliga kemikalier. Läs därför på innehållsförteckningen för att istället fokusera på vad produkten faktiskt innehåller istället för vad den är fri från.

Okunskapen är stor och lagstiftningen räcker inte till

Kosmetikalagstiftningen, som reglerar vad som finns på marknaden, godkänner inte ämnen som utgör en akut risk, dvs en förgiftning som märks direkt, men långsiktiga effekter är mer problematiska och svåra att forska på eftersom det är mycket kostsamt att göra långa studier över generationer. Kosmetikalagstiftningen förbjuder tex ämnen som är cancerframkallande, men tillåter hormonstörande ämnen, miljöskadliga ämnen och allergiframkallande ämnen.

Kosmetikaförordningen bygger på REACH (EU’s kemikalielagstiftning) och det är REACH som är bristfällig. Enligt REACH ska försiktighetsprincipen appliceras på kemikalier vilket kortfattat innebär att om ett ämne inte utvärderats som ofarligt ska det inte användas. Detta efterföljs inte. Förra året var det tex 23 000 ämnen som kan finns i kosmetiska produkter som det saknades information om, trots detta används dem[10].

Hälsosamt och miljövänligt smink

Det finns flera olika sätt för att försäkra sig om att det sminket du väljer är mer hälsosamt och miljövänligt. Ett tips är att välja miljömärkt smink vilket innebär att värstingarna är borttagna som t.ex. silikoner och det innebär också att produkterna är allergivänliga. Ett annat tips är att välja ekologiskt certifierad makeup där är kraven ofta högre än för miljömärkningarna och du kan vara säker på att de ämnen som nämns ovan inte finns med. Det finns flera ekologiskt certifierade märken i Sverige som erbjuder ett brett sortiment av alla de produkter du kan tänkas behöva i din makeup och dessutom i en uppsjö av färger. Du behöver alltså inte alls känna dig begränsad utan tvärtom, du kan nu konsumera grön makeup med ett gott samvete för både din hälsa, djuren och naturen.

 

 

Tvivelaktiga ämnen att undvika i smink

  • Silikoner: Ämnen som slutar på ”…cone”, speciellt cykliska silikoner som tex cyclomethicone. Titta efter ”cyclo…” följt av ”…cone”.
  • Siloxaner: Ämnen som slutar på ”…siloxane”, speciellt cykliska siloxaner som tex cyclopentasiloxane. Titta efter ”cyclo…” följt av ”…siloxane”.
  • Kemiska solskydd: Titta t.ex. efter ämnen som slutar på ”…cinnamate”.
  • PFAS: leta efter ämnen som innehåller t.ex. ”Polyperfluoro…”, ”Perfluoro…”, ”Polytef…”

 

Läs mer

 

Referenser

[1] Badskumt: Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg. Katarina Johansson 2012.

[2] https://www.apoteket.se/tema/kvalitetskontrollen/fakta-cykliska-silikoner/ 2018-01-07

[3] Rapport Hygienbubblan – Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet, Naturskyddsföreningen 2016

[4] Recent Advances on Endocrine Disrupting Effects of UV Filters, Wang J et al. 2016

[5] https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Kosmetika-och-hygienprodukter/Solskyddsmedel/ 2018-01-07

[6] Sun protection for preventing basal cell and squamous cell skin cancers, Guillermo Sánchez et al, 2016.

[7] https://www.naturskyddsforeningen.se/pfas-smink 2018-01-06

[8] Brandskum som möjlig föreorenare av dricksvattentäkter, Livsmedelsverket & Kemikalieinspektionen, 2013.

[9] https://www.naturskyddsforeningen.se/pfas-smink 2018-01-08

[10] Rapport Hygienbubblan – Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet, Naturskyddsföreningen 2016

Kommentera